Igår uppstod ett litet problem i Camp Sweden. Alla håller på att städa och flytta ut ur sina lägenheter och springer omkring med grejer som skall återlämnas och hämtas. Joel kommer vid ett av dessa tillfällen över till mig med de extranycklar han haft till min lägenhet samt Christinas portnyckel hon lånat. I samma sekund som jag öppnar dörren hör jag hur Joels dörr smäller igen och Christina kommer runt hörnet. Nu råkar det vara så att dörrarna i Camp Sweden är självlåsande och både Joel och Christina känner i sina fickor.... ingen har nycklar!
Alla Joels grejer står nu fint ihoppackade i hans lägenhet men han själv är utanför. Camp Sweden kom som första hjälp och skramlade fram allt vi hade. Nycklarna hängde tydligen på handtaget så vi försökte skaka ner dem på kartong under dörren, vi försökte fiska med stålgalje, vi försökte med kreditkort och plastmappar men allt var lönlöst.
Joel hade kunnat gå ut på en "allmän" balkong lite högre upp och kunde se att hans balkongdörr var öppen. Över hans balkong bodde en annan person med balkong och klättertankarna började ta form. Hade Joel bott på plan 1 hade det nog inte varit någon fara men nu typ 5 våningar upp fick man ju svindel bara av att titta ner. Vi alla förstod att klätterutrustning behövdes.
Det är ju tur att man bor i en stad där de flesta klättrar. Christina ringde Roddy som ändå skulle ut och springa, han skulle ta med grejer och komma förbi vårt hus. Jag och Louise hade middag inbokad så lagom när vi går ut genom porten kommer Roddy och Leyre med en enorm ryggsäck. "Har du sprungit hit med den?" frågar jag. "Ja säger Roddy det är bra träning!" med efterföljande " okej Joel nu ser vi till att få den här saken ur världen!"
Jag fick bara se det nästkommande på film. Men snabbt och enkelt plingades grannen ovanför på. Leyre hoppade ner i klättersele med rep och blev sedan nerfirad på Joels balkong! Vips var dörren öppen igen och packandet kunde fortsätta. Klättrarnas stad levererar igen!