Det var länge sedan jag fastnade för en bok... jag är ganska kräsen och böcker som övriga befolkningen hyllar ex. Stieg Larsson böckerna faller mig aldrig riktigt i smaken. Jag är en dock en allätare och läser allt från historiska böcker, draman, deckare men mest av allt älskar jag livsskildringar och familjedraman. En av mina favoritböcker är Bokhandlaren i Kabul av Åsne Seierstad en annan är Flickan med de röda skorna av Maria Housden vilken handlar om en familjs kamp mot dotterns cancer. Jag äskar helt enkelt att få leva mitt i någon annans liv och där jag gråter, känner och skrattar med involverade personer.
Den senaste i raden av sådana där Böcker som man har svårt att sätt ord på varför de är så bra är Himlen finns på riktigt av Todd Burpo. Är du inte Kristen eller nyfiken på kristet prat kan du sluta läsa här. Men boken är för mig fantastisk. När man läser baksidan är det lätt att tro att detta är en påhittad historia och visst man ska vara kritisk. Historian kan vara påhittad och i så fall väldigt välskriven. Men jag väljer att tro på denna lilla killes möte med himlen. I boken får man en glimt av hur livet efter döden kommer se ut om han möter personer som inte längre finns på vår jord. Lille Colton 4 år är för liten för att inse att hans eget prat är övernaturligt och det är just det som på något sätt gör det hela trovärdigt. Redan i början av boken får man redan på att hans pappa är präst och att det gav mig en liten ”okej detta kan inte vara sant, killen är för hjärntvättad” men fortsätt läsa och när till och med pappan i historien erkänner att han tvivlat och mest sett saker i sitt jobb som ”påhitt” får berättelsen en helt annan tyngd.
